Utmaningarna fortsättning…


54. Att genomföra ITF:s initiativ minska, byta, förbättra kommer att var en stor utmaning. Energiövergång till ett rent system baserat på förnybara bränslen med låga koldioxidutsläpp, som uppfyller de viktigaste samhälls- och miljömässiga prioriteringarna kommer emellertid inte att ske utan maktskifte i riktning mot arbetstagare, sam - hällen och allmänheten. Ansvariga system i offentliga sektorn behövs om vi ska ha hållbara energisystem i framtiden.


Inverkan av privatisering och liberalisering


55. Globaliseringen har öppnat ett ökande antal länder och deras offentliga tjänster – innefattande transport – för utländsk investering. Många länder konkurrerar med varandra för att bli platsen för strategiska regionala eller globala nav. En del regeringar erbjuder allvarliga begränsningar för facklig frihet som del av sina försök att dra till sig multinationella investeringar.


56. Företagen, å andra sidan, konkurrerar med varandra för att förvärva de stora mängder kapital som behövs för att dra fördel av dessa vinstmöjligheter. För detta har många av dem vänt sig till stora institutionella investerare, såsom pensionsfonder.


57. Transport i sig har varit föremål för privatiserings- och liberaliseringskrafter från lokala bussar till nationella järnvägar, till flygbolag och handelsflottor. Transport har blivit mer globaliserat och mer koncentrerat inom flygbolags- eller sjöfartsallianser eller med framväxten av multinationella företag som tillhandahåller stads - transport, globala hamnoperatörer eller jättestora multimodala logistikföretag.


Multinationella företag


58. Som med andra näringar fortsätter transport att se en ökande dominans av multinationella företag, som tar över transportverksamhet som tidigare sköttes av nationella eller offentliga företag. Multinationella företag hävdar ibland att de upprätthåller centrala arbetsnormer men deras frivilliga normer och mekanismer för bolags sociala ansvar är sällan mer än kosmetiska och täcker knappast verksamhet på underentreprenad. Även där företag tecknar internationella ramavtal (IFA), kan de tillämpa olika normer beroende på det land i vilket de verkar. Samma företag kan ha goda partsrelationer och arbetspraxis i ett land – ofta hemlandet – men samtidigt bedriva facklig förföljelse och kränka arbetsnormer på andra platser. ITF-förbund i sådana företag har gjort


12 1 Inlämnad av FGTE-CFDT (Frankrike) motionen tillbakadragen


betydande vinster genom att arbeta tillsammans för att visa på dubbla normer och vinna fackliga strider; ytterligare arbete kan göras på detta område för att bygga upp styrka, öka hävstångskraften och skapa fördelar för alla.


”Efter en lång kamp har vi nu tillkännagivandet om kompetens för kollektivförhandlingar från Arbetskrafts- och socialförsäkringsministeriet för DHL Turkiet. Denna seger är inte bara TUMTIS seger utan det är segern för kollektiv kamp och internationell solidaritet.” Kenan Ozturk, TUMTIS


Global styrning


59. Oro över multinationella företags makt har lett till ett antal angrepp på internationell reglering från uppförandekoder såsom OECD:s riktlinjer. Regeringar tas upp via inter - nationella konventioner undertecknade av regeringar vid Internationella arbetsorganisationen (ILO).


60. Inom sjöfart och civilflyg fastställs en lång rad viktiga internationella driftsnormer av International Maritime Organisation (IMO) och International Civil Aviation Organisation (ICAO). Dessa driftsnormer måste åtföljas av arbetsnormer som förhindrar rederier och flygbolag att använda arbetsplatsens internationella rörlighet för att undvika regleringen av anställningsvillkor och arbets - tagares rättigheter. ILO:s sjöarbetskonvention som träder ikraft (MLC 2006) har varit en stor framgång för ITF:s sjöfolksförbund i denna riktning och transportarbetare kan argumentera för likartade normer i andra transportslag.


61. Nu, i krisens efterdyningar, har det aldrig varit tydligare att ett ändamålsenligt internationellt regleringsramverk behövs. Det står klart att det finns ett vakuum när det gäller styrning. Brådskande globala problem åtgärdas inte. Grundläggande behov tillfredsställs inte och den globala politiken för rättvis livsmedelsproduktion, distribution och tillhandahållande ignoreras. Framtidens gröna transportsektorer nekas investering. I denna miljö kan transportförbund skynda på frågan och nå en rättvis uppgörelse för arbetstagare.


62. Kampanjgrupper som arbetar med miljön och global fattigdom samt på senare tid skattesmitning, innefattande utnyttjandet av skatteparadis1


, har också genomfört ett


antal angrepp, innefattande konsumentbojkotter, på globala företag. Transportförbund kan ansluta sig till samhällsrörelsers kampanjer och trycka på för att transport inkluderas i satsningar på rättvis handel och


Page 1  |  Page 2  |  Page 3  |  Page 4  |  Page 5  |  Page 6  |  Page 7  |  Page 8  |  Page 9  |  Page 10  |  Page 11  |  Page 12  |  Page 13  |  Page 14  |  Page 15  |  Page 16  |  Page 17  |  Page 18  |  Page 19  |  Page 20  |  Page 21  |  Page 22  |  Page 23  |  Page 24  |  Page 25  |  Page 26  |  Page 27  |  Page 28  |  Page 29  |  Page 30  |  Page 31  |  Page 32  |  Page 33  |  Page 34  |  Page 35  |  Page 36  |  Page 37  |  Page 38  |  Page 39  |  Page 40  |  Page 41  |  Page 42