Foto Gustav Morin/Ericsson 3/Volvo Ocean Race
Vi seglar lika snabbt som vinden, storskotet jobbar över vågorna för at hålla konstant kraſt för lyſtet i lovartsskrovet. Vi trimmar för at inte bromsa över vågen när den relativa vinden, AWA, är som längst akterut, sedan surfar vi iväg och skotar in för at anpassa AWA till branta värden. Vi släpper häſtigt och mycket när skrovet dyker ner i vågdalen och stannar upp… Deta är arbetet ombord på en mer deplacerande flerskrovsbåt med stora svängningar i relativ vind. På en riktigt snabb flerskrovare är storskotet oſta hårt låst hela tiden, för at hålla styrsel i rigg och kontroll av toppen på storseglet. Tänk vilken ofantlig massa uppgiſter storskotet har ombord! Alla seglare har ju någon gång uppfatat den där magiska situationen när den där lilla justeringen har givigt enorm effekt i båtfart.
På många av de etablerade klubbracingtrimaranerna som t ex Dragonfly, Corsair, Seacart och Farrier är storskotet den vikigaste funktionen för kontroll av förseglet. Sidovanten kan oſtast inte vara hårt ansata för då hindras masten rotera så enda kraſten ner i förstaget är storskotet. Deta gäller både när man i friskare vind seglar med plana lilla focken eller med den stora kryssbara Screachern under 12 knops vind. All höjdtagningsförmåga är inbyggd i spänningen på förstaget eller Screacher-kabeln. Helt avgörande är rät matchad mastkurva i storseglet för kontroll av seglets djup och twist. Storskotet är gaspedalen!
Den världsberömda 49er och F18 seglaren Jurki Järvi har et OS guld i ryggen. Som taktiker och trimmare (utrycket ’gast’ nerlagt sedan länge) har Jurki et viktigt perspektiv till storskotet. ”Many believe it’s the helm but in the reality it’s the main sheet that gives the heading for the boat.” Förutsätningen för at deta skall fungera är kommunikation ombord. Information är alltid något som kan förbätras, utvecklas och stämmas av. Alla ombord skall
search 22
Trim, ease, trim trim... trim...
känna sig bekväma i kommunikationen och sätet at framföra budskapen. Skall man segla snabbare oſtare är det samverkan mellan trim, styrning, observation och strategi som är avgörandet för resultatet och fartpotentialen. En annan oförglömlig upplevelse har Mange Olsson från 80-talet i sitbrunnen med Dennis Connor. Mange berätar. ”Storskotstrimmaren har en central plats, skapar enorm harmoni eller disharmoni. Den här killen som jag inte minns vad han heter gjorde hela grejen, bad aldrig om hjälp. Han lämnade över skotet och trimmade själv om innan någon ombord förstod vad som skulle göras. Han skapade otrolig harmoni. Men nu är det en helt ny grej, med Americas Cup och vinge, häſtigt...”
När vi nu har tankarna på Americas Cup så kollar vi med Magnus Mango Augustsson från Artemis teamet i Valencia. Jag frågade Mango; vad betyder storskotet för er? Han svarade kort och got. ”Ombord på 72:an har vi helt enkelt inget storskot.” Den första av AC72 vingen på 38 meter, seglas sedan en månad tillbaka och Mango är ombord på teamets modifierade ORMA 60. ”Vi trimmar hela vingen med travaren, det är två stora element som skapar buk, 6 st flapps i akterliket styr trycket och allt justeras av hydraulik. Vingen monitoreras via en kontrollpanel med guidning från et datasimulererat tekniskt trim på vingen från designkontoret. En mängd olika sensorer mäter alla kraſter ombord. Med 72:an seglar vi utan drama i 8 m/s i 30 knop med skrovlyſt på mitenskrovet i 10 knop sann vind.” Mango berätar vidare at teamet är helt säkra på at prestandan på AC72 kommer skrämmande nog at bli mycket högre. Deta trots avsaknad av storskot!
På Cheyenne som jag seglade runt Kap Horn med 2005 var en hydraul kopplad till en enda 50 mm Dynematamp ner till travaren. Skotet var beräknat at kunna ta upp till 30 ton storskotslast, precis innan lovartskrovet lyſte
EEEEASE!
på denna 135 fots gigant. Två gånger seglade vi dramatiskt av storskotet med lite omtumlande upplevelser ombord. Hydraulen trimmades med et normalt skotsystem över winch som kompleterats med tre olika placerade knappar för quick-relise. Et liknande säkerhetssystem har många ORMA 60ſt trimaraner och även Dancing Bear, den Gunboat 48, som jag oſta seglar med på havet. Det är et gyro kopplat till storskotet som slår ur linan ur avlastaren när skrovlyſtet passerar accepterat skrovlyſt på 20 grader. Dessa system är en extra trygghet på naten när bara kraſt och AWA kan kännas och studeras på instrumenten.
På Marströms M-32 och även A-Catorna siter Göran Marstöm själv med den utsträckta hängpinnen i ena handen och storskotet i andra. Storskotet är den enda gaspedalen at förlita sig på speciellt då M-32:an endast har storsegel som kraſtkälla. 900 kg måste till i skotkraſt för at man ska uppnå korrekt mastböj i mediumvind.
Det är många gånger det enkla och lilla men så oerhört fartgivande som gör flerskrovsegling utmanande och så belönande at träna. Vi är många F18 seglare som blivit omseglade av kungen i Sverige Martin Strandberg. Han berätar. ”För mig är storskotet allt varför jag självklart lämnar över det till min bätre hälſt ombord!” Mer förödmjukande för oss andra är at under et Archipelago Raid bli omseglad i lä av en rökande Fransos med en Gauloise hängande i mungipan. Med full kontroll på et skrov fullständigt rusar de förbi med magi i storskotet och minimalt motstånd.
Så fånga nu ögonblicket och låt känslan arbeta med det mjuka och blöta storskotet i handen. Lås aldrig storskotet i råtan för då hinner du inte agera, det blir istället at reagera och då alltid lite för sent för at uppnå de riktigt höga värdena på loggen. Träna kroppen väl och njut!
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128 |
Page 129 |
Page 130 |
Page 131 |
Page 132 |
Page 133 |
Page 134 |
Page 135 |
Page 136 |
Page 137 |
Page 138 |
Page 139 |
Page 140