SEARCH TESTAR TRÄNING BJÖRN TIPSAR
SLARVA INTE MED SÄKERHETEN Genom at använda sunt förnuſt och några enkla rutiner blir klätringen väldigt säker, men börjar man slarva kan det snabbt bli farligt. Utför alltid parkontroll, se över utrustningen och stressa aldrig.
ANVÄND FÖTTERNA Koncentrera dig mer på var du säter föterna än vilka grepp du skall ta med händerna. Låter enkelt men är mycket svårare än man tror. Var aktiv med föterna och prova olika steg för at hita bäst position innan du sträcker dig eſter nästa grepp.
KROPPEN NÄRA VÄGGEN - HÖFTEN MOT VÄGGEN För at spara energi och hita lämpliga positioner för at nå nästa grepp är det viktigt at du har hela kroppen nära väggen. Et vanligt fel är at man låter rumpan puta ut. För at motverka deta trycker du fram höſten mot väggen. Du står mer stabilt, blir mindre tröt i armarna och får et bra frånskjut om du behöver hoppa upp till nästa grepp.
KROPPEN NÄRA VÄGGEN - INVRID Et annat sät at få till et bra fotgrepp och kroppsställning är at vrida ena kroppsidan mot väggen och ställa sig på framfotens utsida. Man får bra tryck på fotsteget och man kan sträcka sig långt med motsat arm.
RAKA ARMAR Sträva eſter at alltid hänga i raka armar. Om du stannar upp i en rörelse för at tita upp eller ner, se då till at du har en rak arm för at orka längre. Skall du förflyta dig i sidled kan du gunga dig i rak arm som en apa. Undvik at använda tummen när du fatar greppen så faller det sig mer naturligt at hänga i rak arm.
PARLÖR FÖR KLÄTTRARE Säkra: När man repklätrar gör man det i par, en som klätrar och en som säkrar. Den som säkrar har en fiktionsbroms fäst i sin sele och kan med den ta hem och ge ut rep allt eſtersom klätraren tar sig uppåt. Skulle klätraren falla låser den som säkrar repet och fångar klätrarens fall med fiktionsbromsen och sin kroppsvikt. Det är viktigt at man hjälper varandra med säkerheten och ser till at alla knutar, karbiner, selar etc. är korrekt inställda. Det är också viktigt at kommunicera. Led/problem: En led är et förslag på hur man kan ta sig till toppen. Inomhus definieras en led av en viss färg på greppen. När man bouldrar kallar man de små mini-lederna för problem. Man säter ihop et antal moves och utmanar kompisarna at klara problemet man just komponerade. Bouldering: När man bouldrar klätrar man utan rep och sele och inte högre än at man klarar at falla ner på tjockmatan man lagt fam. Bouldering är utmärkt teknikträning för at träna vissa moves men också en uppskatad tränings- och tävlingsform. Topprep/topprepa: Man klätrar på et rep som går upp till et ankare på toppen av väggen och sedan ner igen. Deta kallas för at topprepa, det enklaste sätet är at säkra sig och oſtast det man startar med som nybörjare. Leda: Till skillnad fån topprep “bestiger” man väggen och säkrar sig eſterhand genom at fästa repet i bultar med hjälp av karbinhakar. Bra träning för utomhusklätringen där det inte alltid går at komma åt toppen av klippan för at säta upp et topprep. Trad: Om man vill säkra sig uppför en klippa där det inte finns bultar får man klätra traditionellt. Man tar då med sig en uppsätning små verktyg som man fäster i sprickor och liknande på väggen. I dessa kan man sedan fästa karbiner som man leder repet igenom. Krux: En del av en led som är svårare än resten av leden. Utmaningen blir at komma på en serie rörelser som gör at du tar dig förbi och klarar kruxet. Move: En specifik rörelse som löser et problem och tar dig vidare till nästa grepp. Kan t ex bestå i at du sträcker dig och når nästa grepp, gör et smart fotbyte som ger dig balans at klätra vidare eller et dynamiskt hopp som imponerar på vännerna, om du når nästa grepp i alla fall. Grad: För at göra det enklare at beskriva och jämföra leder finns det et gäng olika skalor som beskriver svårighetsgraden. Inom Svensk sportklätring använder man fämst den fanska skalan. Lite förenklat kan man säga at den börjar på 5 och slutar på 9. På varje nummer finns det tre steg; a, b och c. En 5a klarar de flesta eſter et par gånger. 9c är det bara några få i världen som rår på. Graden är et helhetsbetyg där längd, lutning, tillgång på grepp et c är medräknat. Sva : Beskriver en klippa som lutar mer inåt än lodrät, en svag uppförsbacke som gör klätringen mindre tung ( förutsat at det finns grepp). Överhäng: En klippa som lutar, mindre än 90 grader alltså utåt över klätraren. Överhängande leder blir tyngre at klätra men får man bra grepp är de en rolig utmaning.
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124