This page contains a Flash digital edition of a book.
SVENSK RESUMÉ ÖVERSÄTTNING OCH MERA INFORMATION: LENA VON KNORRING Man bör få regeringen med Räcker


pengarna och


intresset?


TRAFIKSÄKERHETEN har förbätt- rats avsevärt under de senaste de- cennierna. Den goda utvecklingen hotas dock av ett minskat intresse och minskade resurser i samhäl- let. Trafiksäkerhetsarbetet behöver även i fortsättningen stöd av både politiker och trafikanter.


Mänskliga fel hör till trafiken


Majoriteten av trafikolyckorna förorsakas av mänskliga faktorer. Ofta är det fråga om att föraren begår något fel som underminerar trafiksäkerheten. Man kan på många sätt forma


fordon och trafiksystem så att de tillåter mänskliga felbedömningar. Detta ökar möjligheterna att minska antalet dödade och svårt skadade trafikanter.


30 LIIKENNEVILKKU 1 | 2011 Pengarna räcker tyvärr inte hur


långt som helst. I trafiksäkerhets- arbetet är man fortsättningsvis tvungen att vädja till trafikanternas attityder och ansvarskännande som man genom Trafikskyddets upplysning sedan länge har för- sökt påverka.


I fortsättningen är det besluts- fattarna som har de största möjligheterna att påverka till en förändring. Riksdagen och kommunernas


fullmäktige är de som mest kan påverka en säker trafik. Om det finns vilja finns det också oftast resurser. Därför bör vi i fortsätt- ningen rikta upplysningen även till den som planerar och besluter om trafiklösningar, säger Trafikskyd- dets verkställande direktör Matti Järvinen.


Som bäst syns det politiska stödet för trafiksäkerheten i regerings- programmet. Riksdagens trafikpo- litiska utredning år 2009 och den riksomfattande trafiksäkerhets- planen som är under beredning drar upp riktlinjerna för helheten. Enligt Järvinen bildar de en god grund för trafiksäkerhetsarbetet under den kommande regerings- perioden. Viktigast vore att regeringen


skulle förbinda sig att fortsätt- ningsvis förbättra trafiksäkerhe- ten. Det mest väsentliga är att få politiska beslut och tillräckliga resurser för trafiksäkerhetspla- nen, påpekar Järvinen. Trafikskyddet önskar genom


trafikplanen förebygga rattfylleri, förbättra säkerheten för unga förare och utveckla värderingen av körhälsan. Dessutom behövs riktlinjer för att förverkliga säker- hetsprogrammen för huvudvä- garna, att säkra fotgängarnas och cyklisternas ställning i tätorter, att öka användningen av säkerhets- utrustning och att sänka körhas- tigheterna. Efter förnyandet av Trafik- och


områdesförvaltningen borde man genast etablera trafiksäkerhets- arbetet både på regional- och lokalnivå. Järvinen menar att be- slutsfattarna i kommunerna och trafikplanerarna har ett allt större ansvar för att beakta trafiksä- kerheten i alla lösningar som rör människornas rörlighet. Man får heller inte glömma bort


att aktivera medborgarna. Frivilligt trafiksäkerhetsarbete erbjuder möjligheter att påverka den egna trafikmiljön.


TEXT: VESA VILLE MATTILA BILD: PAULIINA SJÖHOLM


Motorcykel- förarna har nytta


av ABS-bromsar DEN VANLIGASTE dödsolyckan i trafiken för en motorcyklist är fortsättningsvis en singelolycka. De mest typiska situationerna då man förlorat herraväldet över fordonet är att man har förlorat körlinjen eller bromsat fel. En stor del av alla motorcykelolyckor skulle kunna undvikas med hjälp av ABS-bromsar. ABS-bromsarnas viktigaste


uppgift på en motorcykel är att hålla fordonet upprätt. En annan väsentlig faktor är att förkorta bromssträckan. Tester av ABS-bromsar har visat att både erfarna och mindre erfarna motorcykelförare uppnår kortare bromssträckor med dem jämfört med låsbara bromsar. Ju halare körbana och mer överraskande situation – desto större är säker- hetsfördelarna med ABS-bromsar. Fastän användningen av


ABS-bromsar inte kräver speciell övning är det en viktig konst att kunna bromsa en motorcykel. Oberoende av hurudana bromsar motorcykeln är utrustad med är det skäl att träna inbromsning. Genom övning blir hanteringen säkrare och möjligheterna att rea- gera på rätt sätt vid en nödsitua- tion förbättras.


TEXT: ARI RYTSY FOTO: JUUSO ARANKO


Page 1  |  Page 2  |  Page 3  |  Page 4  |  Page 5  |  Page 6  |  Page 7  |  Page 8  |  Page 9  |  Page 10  |  Page 11  |  Page 12  |  Page 13  |  Page 14  |  Page 15  |  Page 16  |  Page 17  |  Page 18  |  Page 19  |  Page 20  |  Page 21  |  Page 22  |  Page 23  |  Page 24  |  Page 25  |  Page 26  |  Page 27  |  Page 28  |  Page 29  |  Page 30  |  Page 31  |  Page 32