This page contains a Flash digital edition of a book.
En strategi handlar om at gemensamt


förstå vilka insatser/åtgärder/"actions" för utvalda kompetenser/resurser/förmågor som genom en stark fokusering leder till slutmålet. En övergripande strategi täcker allt som ingår i en kappseglingssäsong. Det behövs också strategier för de enskilda kappseglingarna vilket vi återkommer till längre fram. Här följer några nyckelbegrepp. Syſte. Jag har själv varit med i projekt där


vi hamnade i samma båt som av en slump. Vi satsade mycket tid och pengar men hade inte någon röd tråd och hoppades på at allt skulle lösa sig automatiskt med tiden. Mål och framförallt syſte kan låta högtravande men i vårt fall hade det blivit så mycket roligare om vi gåt igenom deta långt innan vi ens var i närheten av båten. Här är två helt olika exempel på hur syſtet


kan formuleras där det första påminner om ovan nämnda. A) Syſtet är at vi ska ha kul och komma


topp 3 på X-seglingen. B) Syſtet med vår satsning är at skapa et


välsköt totalprojekt med högt totalvärde (j m f varumärke) som bygger på engagemang, motivation och kreativitet för et högt sportsligt värde - viljan at som team uppnå definierade mål. Slutmål. Med hjälp av slutmålet har vi


mer konkret definierat hur vi uppfyller vårt syſte med vår satsning. Slutmål kan göras för en eller flera säsonger samt för t ex respektive kappsegling. Exempel på slutmål kan vara at ”vi ska uppnå vad vi själva definierat som et vinnande team". Delmål. Delmål kan vara antingen


effektmål eller inriktningsmål. Effektmål är mätbara medan inriktningsmålen är mer


visioner på lägre nivå som pekar i en önskad riktning. Varje delmål måste ha en ägare i form av en roll ombord. Framgångsfaktor. En mycket tydlig,


sammanvägd framgångsfaktor hjälper oss at hålla fokus på det viktiga. I mit fall har jag valt "minst fel vinner" men det skulle också kunna formuleras mer positivt i stil med "vi gör det bätre" som kan tolkas i dubbel bemärkelse – ”vi blir hela tiden bätre” och ”vi gör vårt jobb bätre än konkurrenterna”. Våra förmågor, d v s det vi har kontroll


på, består av våra tränade kompetenser och tillgängliga resurser som är de mest kritiska för framgången. Exempel på en förmåga är at kommunicera på et "vinnande" sät. Varje sådan förmåga består av kritiska insatser. Välj ut de åtgärder/ insatser/"actions" som är kritiska för at leda oss till slutmålet. Tänk på at dessa inte får vara för många och at de därmed skall ligga på en hög nivå. Exempel på kritiska insatser för vår träning kan vara at ”träna alla möjliga situationer", "träna hur vi tar beslut" och "träna rollbaserad kommunikation". ”Karlavagnen” till vänster är en schematisk figur som lyſter fram några av nyckelbegreppen i en strategi. I kommande nummer kommer vi tita närmare på dessa.


SÄSONGSPLANERINGEN De flesta av er har förhoppningsvis redan


kickat igång säsongen på et eller annat sät. Ni tillhör en stadig besätning som seglat samma båt tidigare, eller som byter båt i år. Eller så är du ny i en besätning på en ny båt. Ni som har seglat ihop tidigare riskerar


at upptäcka at det är svårt at hita motivationen, tiden et c. Om det har gåt bra tidigare säsonger står ni inför risken at prestera sämre - och kanske inte ha lika kul i år. Det finns många kombinationer och alla


har sina utmaningar. Oavset gäller det at vara klar med vad teamet vill uppnå med säsongen och våga tita på svagheter. Matrisen till höger kan vara mycket


användbar för at förstå vilket resultat vi får om någon av våra hörnstenar inte är uppfyllda. Vi kanske ”lider” av en brist (röd ruta) vilket bör leda till at man på et moget sät ställer in besätningen på rät förväntningar. Eller befinner vi oss i en gul ruta och då går man från höger till vänster för at lista ut var brister finns. Tänk gärna


”Matrisen kan vara mycket användbar för at förstå vilket resultat vi får om någon av våra hörnstenar inte är uppfyllda.”


igenom om du själv varit med om något av ovanstående scenarion under en säsong eller i en enskild segling. Vår plan för säsongen bör baseras på två


frågor. 1) Varför vi gör det här, d v s vilket är vårt


syſte? 2) Hur har vår båt och besätning fungerat


historiskt i alla tänkbara situationer och ligger det i linje med årets syſte?


Antingen styr gamla prestanda våra


syſten och mål, eller så vänder vi på det och börjar med nya fräscha mål och titar på vilket material och vilka roller/ besätningsmedlemmar/kompetenser vi behöver. I båda fallen måste vi självkritiskt identifiera vad vi har för båt- och personalresurser samt prestanda så at vi gör en rimlig bedömning av delar och helhet. Beroende på deta kommer alla fram till


search 107


Page 1  |  Page 2  |  Page 3  |  Page 4  |  Page 5  |  Page 6  |  Page 7  |  Page 8  |  Page 9  |  Page 10  |  Page 11  |  Page 12  |  Page 13  |  Page 14  |  Page 15  |  Page 16  |  Page 17  |  Page 18  |  Page 19  |  Page 20  |  Page 21  |  Page 22  |  Page 23  |  Page 24  |  Page 25  |  Page 26  |  Page 27  |  Page 28  |  Page 29  |  Page 30  |  Page 31  |  Page 32  |  Page 33  |  Page 34  |  Page 35  |  Page 36  |  Page 37  |  Page 38  |  Page 39  |  Page 40  |  Page 41  |  Page 42  |  Page 43  |  Page 44  |  Page 45  |  Page 46  |  Page 47  |  Page 48  |  Page 49  |  Page 50  |  Page 51  |  Page 52  |  Page 53  |  Page 54  |  Page 55  |  Page 56  |  Page 57  |  Page 58  |  Page 59  |  Page 60  |  Page 61  |  Page 62  |  Page 63  |  Page 64  |  Page 65  |  Page 66  |  Page 67  |  Page 68  |  Page 69  |  Page 70  |  Page 71  |  Page 72  |  Page 73  |  Page 74  |  Page 75  |  Page 76  |  Page 77  |  Page 78  |  Page 79  |  Page 80  |  Page 81  |  Page 82  |  Page 83  |  Page 84  |  Page 85  |  Page 86  |  Page 87  |  Page 88  |  Page 89  |  Page 90  |  Page 91  |  Page 92  |  Page 93  |  Page 94  |  Page 95  |  Page 96  |  Page 97  |  Page 98  |  Page 99  |  Page 100  |  Page 101  |  Page 102  |  Page 103  |  Page 104  |  Page 105  |  Page 106  |  Page 107  |  Page 108  |  Page 109  |  Page 110  |  Page 111  |  Page 112  |  Page 113  |  Page 114  |  Page 115  |  Page 116  |  Page 117  |  Page 118  |  Page 119  |  Page 120  |  Page 121  |  Page 122  |  Page 123  |  Page 124  |  Page 125  |  Page 126  |  Page 127  |  Page 128  |  Page 129  |  Page 130  |  Page 131  |  Page 132  |  Page 133  |  Page 134  |  Page 135  |  Page 136