ARTEMIS ARTEMI Vi får tag på Pete via Skype när han befinner
sig i Valencia med Artemis Racing för at segla en av lagets nya båtar. Pete är från UK. Han har studerat idrotsvetenskap på universitetet och har en PhD i tillämpad fysiologi. Sedan 1993 har han arbetat med Storbritanniens OS-lag i segling men för bara 4 månader sedan lämnade han den verksamheten för at arbeta med Artemis Racing. Vi passar på at ställa lite frågor angående träning och form.
Seglingsformatet har förändrats dramatiskt
i Americas Cup det senaste året, hur påverkar dessa förändringar kraven på seglarna? – Jag har en del erfarenhet från tidigare Americas Cup-program med de stora enskroven och det är ingen tvekan om at kraven på flerskrovsseglaren är mycket högre. Vi vet inte exakt vad som krävs för närvarande och det är därför jag är här. Hur god kondition måste man ha, hur stark, hur tung et c är frågor som jag arbetar med at besvara. Och det vi ser nu är bara början. Vi har börjat med at tita på AC45 och vi vet idag at båten medför hårt arbete för samtliga ombord. Rorsman har en något lätare roll jämfört med de fyra killarna som ansvarar för trim. Genom at ta blodprov före och eſter seglingen och pulsmätning var 5e sekund under racet vet vi ganska väl hur hårt de arbetar. Informationen är väldigt viktig för mig när jag säter ihop träningsprogram för at skapa förutsätningar för killarna at genomföra sina uppgiſter ombord på et bra sät. När vi inte tävlar fokuserar vi på at förbätra kondition, bli starkare, smidigare eller vad det nu är som den enskilde seglaren behöver träna på.
Hur ser en normal träningsdag ut? – För
tillfället ligger tyngdpunkten på fysisk träning då vi är mit emellan två tävlingsperioder. Vi startar klockan 07:00 i gymmet. En typisk gym-session är sammansat av styrketräning med vikter och konditionsträning. Eſter
Pete Cunningham är Artemis Racings träningsfysiolog. Han har koll på allt som rör lagmedlemmarnas styrka, kondition, smidighet, explosivitet, vila, kost och möjlighet till återhämtning. Nivåer mäts, data utvärderas och analyseras och statistiken skvallrar om varje individs utveckling. Konkurrensen är stenhård och vill man vara med och segla i America’s Cup gäller det at ligga i.
gymmet är det frukost och vid lunch träffas vi vid båtarna för at segla i ca 3 timmar. En träningsdag som denna är väldigt lät träning för killarna jämfört med en tävlingsdag ute på vatnet.
Pete fortsäter. Träningen är väldigt
individuell. Vi har 15 seglare i laget, en del har skador som man måste ta hänsyn till, andra är redan ganska starka och behöver träna kondition eller explosivitet och vice versa. För at följa seglarens utveckling gör vi test varannan eller var tredje månad. Vi kör t ex et standardtest i roddmaskin där vi successivt ökar belastningen. Vi börjar med lät belastning som vi ökar var 4e minut. Mellan varje belastningsökning tar vi blodprov och så håller vi på till dess at testpersonen når utmatning. Vi jämför mjölsyrekurvan i blodet med genererad effekten och får en ganska bra bild av hur man ligger till eſter det. Ju mer vältränad du är desto mer arbete kan du utföra utan at producera mjölksyra. Vi gör även andra test för at t ex mäta styrka.
Pete har bl a tagit fam et träningsprogram
för det britiska OS-laget i segling för träning i roddmaskin med identifierade träningsmål för samtliga klasser. Jämfört med en OS- seglare, var tror du AC-seglare bör ligga på en skala? – Några av killarna i America’s Cup har krävande positioner. Jag tror at några av killarna behöver ha lika god kondition och syresätning av muskler som t ex en vindsurfare. Det enda sätet at återhämta sig eſter en explosiv urladdning där man arbetat hårt och nära maximal kapacitet är at tillföra syre till musklerna. Till och med de stora killarna, och då snackar vi 100 kg +, som grindar behöver ha god kondition och kunna återhämta sig snabbt för racen är väldigt korta och intensiva med många manövrar.
Segling är en erfarenhetssport och blickar TEMIS INDOOR
man tillbaka på tidigare Americas Cup har medelåldern bland seglarna varit relativt hög. Hur värderar man erfarenhet, som oſta är relaterat med ålder, kontra fysik? – Medelåldern i Artemis jämfört med OS-laget i UK är + 10 år. Troligtvis någon gång runt 35 är chansen at skada sig vid hög belastning mycket större. Samtidigt har man oſta andra plikter i livet som familj och barn. Seglarna har sina hem spridda över hela världen; Nya Zeeland, Argentina, Europa, USA samt Sverige och det är en utmaningarna at hålla samman laget, få varje enskild individ at göra framsteg i sin träning utan at skada sig.
Hur tänker ni kring vila? – Vila och
återhämtning är viktigt. Vi mäter på en skala från 0 till 100 hur återhämtade seglarna är från föregående dag innan träning. Ju trötare du är desto lägre hamnar de på skalan når man 65 eller lägre får man vila.
Och mat? Vi tar kosten väldigt seriöst. Vi
har en kock som lagar lunch vid seglingsbasen och på kvällarna går man oſta ut och äter tillsammans. Vi använder oss också av kostillskot som är speciellt utvecklade för atleter i form av pulver, gel, bars och en dryck spetsad med elektrolyter som motverkad utorkning. Oſta befinner vi oss på väldigt varma platser, i Valencia för tillfället har vi 32°C.
Vad är seglarnas största utmaning för tillfället? – Utan tvekan at hålla sig skadefria. Både träningsprogrammen och racen är mycket krävande och målet är at hålla sig skadefri och samtidigt utveckla kondition och styrka, avslutar Pete.
Text Search Magazine Foto Sander van der Borch / Artemis Racing
ARTEMI search 82
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128 |
Page 129 |
Page 130 |
Page 131 |
Page 132