This page contains a Flash digital edition of a book.
Om bara två år kommer vi veta vem som står som vinnare i den 34e upplagan av America’s Cup. Vi skall tita närmare på vad det är man har förändrat och prata med Magnus Holmberg som arbetar som coach för et av teamen.


America’s Cup är en av världens äldsta och mest


prestigefyllda seglingstävlingar. Den har tidigare genomförts ungefär vart färde år, man har använt stora båtar med et skrov som tävlat i matchracing och få utanför seglingsvärlden har varit intresserade. Det försvarande teamet Oracle med Larry Ellison och Russel Couts i spetsen har bestämt sig för at ändra på det mesta av deta. Man har en utalad vision om at göra seglingen mer spännande och mer tillgänglig för den breda allmänheten genom nya kanaler. Åsikterna om huruvida det blivit bätre eller sämre går isär, det enda man verkar överens om är at det är annorlunda. Just nu experimenterar man med det mesta men här är några av de största förändringarna.


TÄVLINGSFORMAT Innan det egentliga America’s Cup kommer igång skall


man segla något man kallar America’s Cup World Series. En kringresande circus där man genomför tävlingar på en rad spännande platser runt om i världen. Teamen får en chans at förbereda sig och det ger allmänheten något at följa fram till det at nästa America’s cup avgörs. Man seglar mer fleetracing än tidigare och man prövar även nya tävlingsformer som speedracing.


Båtarna Valet av båtar är kanske den mest radikala förändringen.


Man har tagit fram två båtyper AC45 och AC72. Extrema katamaraner med vingsegel. Tanken är at det skall vara spännande at tita på och fungera bra i TV. Båtarna har en hög fartpotential men är krävande at segla och kan kappsejsa om man gör fel, speciellt då man seglar halvind.


AC34


DET NYA AMERICA’S CUP – EN NYSTART FÖR SEGLINGSPORTEN


text FREDRIK AURELL


Den effektiva vingen och den läta konstruktionen gör at man kan genomföra tävlingar i 5-35 knops vind (2,5-18 m/s). Just nu använder man 45orna men kommer at gå över till 72orna under nästa år.


BANORNA Grundtanken är at man skall kunna lägga banorna


nära publik och at det skall passa bra för TV-produktion. Man testar nu många nya upplägg. Korta race på mellan 20-40 minuter, i matchracingmomenten till och med kortare. Man har infört bangränsningar som tvingar seglarna till fler slag och gippar, med många möten och omkörningar som följd. Den bantypen man använt mest är halvindsstart-läns-kryss och målgång på halvind. Man har testat med olika antal varv och man använder gater vid både läns och kryssrundningarna. Märkesbojarna har ersats av motorbåtar, deta medgör at man snabbt kan ändra banan och man kan ha fotografer ombord som filmar rundningarna från nära håll.


Domare och regler Man arbetar på at ändra reglerna så at det skall


bli lätare at förstå och döma. Bland annat har man provat nya regler för rundning av märken (regel 18). Huvuddomarna siter i et tv-rum och följer båtarnas GPS-spår på skärmar. De har även hjälp av domare på vatnet som följer båtarna på jetskis. Seglare och domare kommunicerar protester och utslag med hjälp av knappar och lampor ombord. En annan intressant ny regel är at man får ta till hjälp utifrån för at resa upp en kappsejsad båt och sen fortsät racet. Man har ersat de klassiska straffsnurrarna med ”stop-and-go” straff.


foto ACEA/Ricardo Pinto search 38 A


Page 1  |  Page 2  |  Page 3  |  Page 4  |  Page 5  |  Page 6  |  Page 7  |  Page 8  |  Page 9  |  Page 10  |  Page 11  |  Page 12  |  Page 13  |  Page 14  |  Page 15  |  Page 16  |  Page 17  |  Page 18  |  Page 19  |  Page 20  |  Page 21  |  Page 22  |  Page 23  |  Page 24  |  Page 25  |  Page 26  |  Page 27  |  Page 28  |  Page 29  |  Page 30  |  Page 31  |  Page 32  |  Page 33  |  Page 34  |  Page 35  |  Page 36  |  Page 37  |  Page 38  |  Page 39  |  Page 40  |  Page 41  |  Page 42  |  Page 43  |  Page 44  |  Page 45  |  Page 46  |  Page 47  |  Page 48  |  Page 49  |  Page 50  |  Page 51  |  Page 52  |  Page 53  |  Page 54  |  Page 55  |  Page 56  |  Page 57  |  Page 58  |  Page 59  |  Page 60  |  Page 61  |  Page 62  |  Page 63  |  Page 64  |  Page 65  |  Page 66  |  Page 67  |  Page 68  |  Page 69  |  Page 70  |  Page 71  |  Page 72  |  Page 73  |  Page 74  |  Page 75  |  Page 76  |  Page 77  |  Page 78  |  Page 79  |  Page 80  |  Page 81  |  Page 82  |  Page 83  |  Page 84  |  Page 85  |  Page 86  |  Page 87  |  Page 88  |  Page 89  |  Page 90  |  Page 91  |  Page 92  |  Page 93  |  Page 94  |  Page 95  |  Page 96  |  Page 97  |  Page 98  |  Page 99  |  Page 100  |  Page 101  |  Page 102  |  Page 103  |  Page 104  |  Page 105  |  Page 106  |  Page 107  |  Page 108  |  Page 109  |  Page 110  |  Page 111  |  Page 112  |  Page 113  |  Page 114  |  Page 115  |  Page 116  |  Page 117  |  Page 118  |  Page 119  |  Page 120  |  Page 121  |  Page 122  |  Page 123  |  Page 124  |  Page 125  |  Page 126  |  Page 127  |  Page 128  |  Page 129  |  Page 130  |  Page 131  |  Page 132