Media Helikoptrar filmar seglingarna, ombord på varje båt finns tre
gyroupphängda kameror och det finns mikrofon och pulsmätare på varje seglare. Seglingarna direktproduceras för TV. Man får höra ljud ifrån båtarna, seglarnas samtal ombord och kommentatorer. På varje båt och märke finns det en gps-sändare, därför kan man ovanpå tv-bilderna presentera grafik och data, t ex fart, ranking, laylines, banbegränsningar, zoner, protester och straff.
Är dessa förändringar till det bätre eller sämre? Jag tycker at du skall
kolla in TV-sändningarna på nätet och döma själv. Nästa gång seglar man i San Diego 12-20 november. - - - - - -
MAGNUS HOLMBERG ÄR EN AV SVERIGES MEST
RUTINERDE SEGLARE. HAN HAR GEDIGEN ERFARENHET AV BÅDE OS OCH AMERICA’S CUP. JAG RINGDE HONOM FÖR AT FÅ HÖR HANS ÅSIKTER OM FÖRÄNDRINGARNA I AMERICA’S CUP OCH HANS ROLL SOM COACH I DET KOREANSK TEAMET.
Kan du beräta lite om Team Korea som du arbetar för? - Team
Korea är et relativt nystartat team. Som det ser ut nu kommer man även at vara med i nästa fas och bygga en AC72. Team Korea är et av de mindre teamen och på grund av den sena uppstarten har vi varit lite underdogs. Men vi har kommit igång bra och resultaten har varit över förväntan. Vi slutade tvåa på matchracingen i Plymouth och slog där både Artemis och Spithill. Besätningen består av fyra engelsmän och en nyzeeländare. Båten styrs av Chris Draper. Han har fina meriter i 49er, bland annat flera VM titlar och et OS brons. Han har även ställt upp i Extreme Sailing Series som han var med och vann 2009.
Beräta om din roll som coach, vad är dina uppgiſter? - I min roll
som coach ingår det at lägga upp träningarna, vi har kommit till regatorna cirka en vecka innan start. Eſtersom teamet är nyt har det varit mycket at lära, men det är väldigt kompetenta seglare ombord och de utvecklas snabbt. Under regatorna är jag ute på vatnet och förser teamet med information mellan racen. Det är väldigt intensivt för seglarna så det kan vara värdefullt at ha et par ögon till därute. Som coach kan man även göra stor nyta genom at föra teamets talan på regelmöten, mediakontakter och liknande.
Jobbar du bara med deta nu? - Nej jag involverad på Sail Racing där
jag är med och utvecklar nya produkter och förser kappseglingsteam med rät kläder. Den här seglingen ställer höga krav på klädernas funktion så här har vi som klädtillverkare en spännande utmaning.
Vad tycker du om den nya båtypen? - Till en början var jag väldigt skeptisk. Jag måste erkänna at jag var en av de som tyckte at det drog ut på tiden mellan 32a och 33e. Men eſter at ha set vad man åstadkommit nu så är jag övertygad om at det här är bra. Spännande racing som är kul at kolla på.
Det ser väldigt fysiskt ut, vad säger dit team? - Ja deta är otroligt
krävande båtar at segla, det kräver råstyrka, explosivitet och uthållighet. Dessutom får man inte glömma at den snabba segling
gör at besätningen även måsta vara kvicktänkta och ha effektiv kommunikation. Flera i besätningen på Team Korea har en bakgrund som skiff-seglare. Jag tror at det är väldigt bra just på grund av kvickheten.
Hur stor skillnad gör den där vingen egentligen? - Vingen har en
otroligt stor bytelse för hur de här båtarna uppför sig. Flerskrovsbåtar accelererar snabbt som det är men med vingen kan du få full power på bara någon sekund.
Vi har set både kappsejsningar och kollisioner, är det för at
seglarna är ovana vid båtypen? - Klart at det påverkar men jag tror at vi kommer se båtar välta även i framtiden. Vingen utvecklar som sagt otroligt mycket kraſt och fart så det finns alltid en risk at man får för mycket kraſt i vissa situationer.
Man har arbetet med at förändra banor och regler, vad har det för
inverkan på seglingen? - Många oroade sig för at flerskrovsseglingen skulle bli lite tråkig och at man bara skulle segla ut i et av hörnen och vända. Banbegränsningen förhindrar den utvecklingen. När man ändrar banor och båtar kommer taktiken behöva anpassas men grundförutsätningarna är fortfarande de samma, man vill få till en bra start, segla där det finns mest vind och komma först över mållinjen.
Vissa säger at deta inte är riktig idrot, bara seglingsunderhållning,
håller du med? - Som sagt jag var skeptisk till konceptet i början, även till hur man rent praktiskt skulle kunna genomföra alla de nya idéer man presenterade. Men man har kommit en bra bit och så här långt är jag imponerad.
Vad tycker du själv, är det underhållande för åskådare och
tv-publik? - Det var rät häſtigt at se och höra publiken när de kollade på båtar som seglade snabbt och kapsejsade. Angående medieproduktionen tycker jag at den är bra, nu återstår bara at se om man kan få ut den till den breda allmänheten. Lyckas man med det man föresat sig är det imponerande. Det hade varit bra för seglingssporten med en bredare publik. Den enda nackdelen är kanske at seglarna nu måste börja vårda sit språk (säger Magnus skämtsamt). Spithill skall tydligen ha svurit 26 gånger i matchen han förlorade mot oss.
Om man är en ung seglare och drömmer om at delta i AC hur skall
man förbereda sig? - Man skall segla mycket och se till at ha riktigt bra fysik. Som jag nämnde tidigare tror jag at klasser med höga farter och intensiv segling som skiff och flerskrov är en bra förberedelse på många set. Sen är det viktigt at man lär sig matchracing och arbetet ombord på en större båt. På GKSS arbetar vi med något som vi kallar GKKS Youth Squad. Det är et projekt där unga lovande jolleseglare börjar träna matchracing parallellt med sit jolleseglande. Det är en utmärkt förberedelse.
Slutligen, vilka lag ser starkast ut och vem vinner America’s Cup? -
Det märks at Oracle, Artemis och Team New Zeeland kom igång tidigt, de ser starka ut. Men Team Korea har redan slagit de två förstnämnda så man vet aldrig. Måste jag tippa en vinnare så blir det Oracle med Spithill som rorsman. De har många otroligt kompetenta seglare på sit team, de är välorganiserade och ligger troligen bra till i teknikutvecklingen.
Text Fredrik Aurell search 41
DET NYA AMERICA’S CUP – EN NYSTART FÖR SEGLINGSPORTEN AC34
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128 |
Page 129 |
Page 130 |
Page 131 |
Page 132