file Nästa resa gick till världscupen i Tailand i
miten av mars där man spenderade en dryg vecka i et nästan helt vindstilla Hua Hin. Tävlingarna startade och Anton var en av de första ut i tävlingsområdet. Vinden räckte inte ens till at plana och han blev utslagen i sit första heat. För motståndet stod Alexander Soto från Dominikanska Republiken. – Det var riktigt tråkigt och kändes orätvist eſtersom Alex väger 30 kilo mindre än mig, säger Anton lite besviket. När mars tog slut och april tog vid byte
Anton och Mikael hetan mot kylan och åkte till Bergsjöstölen i Norge för at snökita. De mötes av storm och vindbyar på 33 sekundmeter, vilket blev en väldigt häſtig och intensiv start på snösäsongen. Tyvärr innebar det också at mesta snön blåste bort redan morgonen därpå. Istället för at utforska den norska tundran stannade de båda kamraterna utanför fällhotellet och lekte i et 2.0 kabelsystem. – Vi hade flera rails och hopp så vi var överlyckliga även om vädret valt en ny väg för oss, berätar Anton i sann soulsurferanda och fortsäter. – Vi hade precis lärt oss några nya häſtiga trick och påbörjat planeringen av et nyt videoprojektet när det blev tö av alltihopa, vi snabbade oss ut och tog några bilder i skymningen men insåg bitert at vi helt missat snösäsongen. Anton är inte den som gråter över spilld mjölk.
Istället tog han tåget till Stockholm för studiebesök hos Mr Big och Jens Handell. Nu var han ensam på resande fot, Mikael hade Grekland i sikte och Anton själv hade blivit kär i Paula Rosales från Filippinerna. – Vi smed en plan. En politiker, som sökte publicitet, bjöd in extremsportare till Cebu i Filippinerna för at tävla i Cebu Sportsfest. Innan jag förståt vad jag get mig in på förklarade Brian Lim at han var världsrekordhållare i at avfyra raketer och arbetade som pyrotekniker i Las Vegas 6 månader om året och var därmed ekonomiskt oberoende. Vi lotsades runt mellan borgmästarens olika privata öar, konserter och utsiktspunkter. Det var en riktigt absurd känsla at plötsligt hänga med asiatiska politiker och få vara superstjärna i några dagar. Eſter politikeräventyret tog Anton en paus
från kitescenen och följde med
Earphones.se till Göteborgs basketfestival. Det dröjde dock inte länge innan han återigen tog sit pick och pack för at möta upp med sin vapendragare Mikael, den här gången på kärlekens ö. – Det var riktigt grymt. Vind och stjärnklara näter. Vi åt tonfiskpasta med ketchup nästan varje dag, hitade vågor och körde våg så fort vi fick tag på brädor. En helt ny gren började växa fram precis som i Nagas kabelpark. Eſter åta veckor med perfekta förhållanden
kändes det fel at byta miljö men Anton var helt pank och det blev dags at ta sig an nya utmaningar. – Paula lånade mig pengar till en båtluff mellan Rhodos och Paros. Det var busenkelt jämfört med
immigrationspolisen i filippinerna. Jag fick jobb som instruktör hos
Paroskite.gr vilket var bra för verklighetsförankringen. Men verkligheten verkar inte existera på samma sät i Grekland, den ena eleven var coolare än den andra, var det inte Ferrari-ingenjörer så var det flygplatsägare eller excentriska miljonärer, berätar Anton. Allt bra tog slut den 29 augusti när Anton landade hemma i Sverige igen och vinden var som bortblåst. Saknaden av at kita varje dag blev olidlig. Läjet levererade till slut en eſterlängtad våg-session med pappa på pappas brädor som visade sig vara mycket bätre än de lånade brädorna på stranden i Grekland. – Sedan den dagen har det varit den bästa hösten jag upplevt här hemma, massor med vind, vågor och en massa vänner på vatnet. Tyvärr börjar säsongen lida mot sit slut och det märks verkligen at hösten är här när man inte känner fingrarna och tårna försvinner eſter bara någon timma på vatnet. Nu kan jag till och med hoppa över sessions om det är för kallt. Istället tänker Anton på kitesurfing och hur
mycket det ger honom trots slitsamma resor och et ständigt vridande och vändande på kronorna och funderingar på bristande budgetar. – Många frågar mig hur jag har råd med alla resor och svaret är enkelt; et tält, en burk tonfisk, ketchup och pasta. Resa för mig är at hita en billig flygbiljet och sedan på plats hoppas på tillräckligt bra surf för at glömma alla kameror och datorer som jag vill ha. Det handlar inte om någon semester utan mer om en utmaning. När jag kom till Boracay i januari hade jag 600 kronor på kortet. Genom en Jeany Stein i USA lyckades jag få jobb och arbetade ihop pengarna som behövdes. På frågan vad som händer härnäst svarar Anton
följande. – Jag reser tillbaka till Filippinerna. Den här gången ska jag utforska de norra delarna där det skall finnas vågor och om allt går bra kommer jag kanske surfa riktiga vågor på julaſton i år. Just nu kliar det i mig när jag hör snö, jag vill verkligen få ihop det och göra en säsong i fällen. Förra året var jag i USA och blev storfavorit på en helg, de sa at jag hade stor talang och ville se mig på världstouren men det svåra är at få ihop budgeten. Det blir kanske en liten snösäsong i Korea i vinter, det hade varit jätekul at få utforska et nyt område på en plats som verkar relativt ny för snökiting, avslutar Anton redo för en dusch och varma kläder.
Följ Anton och hans äventyr på
AntonLilljegren.com. Anton sponsras av
Surf.se, northkiteboarding.
com,
Earphones.se, GoPro cameras,
bamillo.com och DIM underwear.
search 115
"Visst är det bra at komma till andra platser för at lära sig nya saker men kicken av at ha en riktigt bra session hemma är oslagbar. Speciellt när alla gamla rävar och nya vänner kommer ner samma dag för at köra ihop på sydliga eller sydvästliga vindar."
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128 |
Page 129 |
Page 130 |
Page 131 |
Page 132