FREDRIK Foto privat
EN GIPP I
FORSMAN
Fredrik Forsman är en inbiten seglare och har famgångsrikt kappseglat IMX-40an Du Soleil under många år. Han har en spännande nautisk bakgrund. Fredrik har arbetat inom Försvarsmakten med ansvar för utbildningen av stridsbåtsförare på västkusten och varit utbildningsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Han är utbildad sjökapten och idag doktorerar han på Chalmers där han undersöker hur man som grupp skapar effektivitet och säkerhet i stress- och riskfyllda situationer. I sin krönika kommer Fredrik beröra ämnen som navigation, säkerhet och samarbete till sjöss.
KOORDINERING, KOMPETENS OCH SÄKERHET
tidigare krönikor har vi diskuterat at säkerhet och snabbhet kan skapas på liknande sät och at säkerhet inte alltid innebär långsamhet. I förra numret fokuserade vi på framgångsfaktorer i lagarbete: vikten av at ha en gemensam grundförståelse,
ömsesidigt beroende och koordinering. I deta nummer analyserar vi en gipp för at se vad som behöver koordineras och kommuniceras för at den ska fungera och hur det kopplar till säkerhet. Som illustration till resonemanget finns mer material online på
www.freethoughts. se i form av en grafisk uppgiſtsanalys av en videosekvens av en gipp ombord en havskapsseglare under träning.
Den grafiska analysen är et försök at tydligt åskådliggöra vem som gör vad och när i en gipp. Gippen är på intet sät perfekt utan är inspelad under en tidig vårträning med IMX-40 Du Soleil. Längst till vänster är alla åta besätningsmännen listade i en kolumn, nästkommande kolumner representerar huvudmomenten i en gipp: beslut at gippa, förbereda gipp, vända undan vind och gippa. I respektive rad beskrivs vad varje besätningsman gör och i vilken ordning. Strecken mellan boxarna symboliserar handlingar som måste koordineras med varandra.
En gipp behöver inte göras precis på deta sät, det finns lika många sät som besätningar. Varje besätningsman har et antal uppgiſter som ska lösas under en mycket kort tidsrymd och i förhållande till vad båt och besätning i övrigt gör. Varje roll kräver både specifik kunskap om den egna uppgiſten samt god förståelse för övrigas.
Genom denna analys kan man kartlägga vilka positioner eller moment som är kritiska. I den här gippen är den verbala kommunikationen ganska sparsam. Besätningen koordiner sig själv till stor del genom at vara uppmärksamma på varandra och de sekventiella momenten. Det
blir också uppenbart var koordinering krävs (ordergivning) och var den måste vara tydlig.
Analysen visualiserar också vad som görs i onödan. I min egen position har jag hitat flera moment i mit arbete ombord som inte var nödvändiga. Genom at undvika at göra dessa har arbetet effektiviserats. Uppgiſtsanalys kan vara et verktyg at hita den typen av onödiga moment snabbare än enbart genom erfarenhet. At bara förlita sig på inövade arbetsmönster utan förmåga till situationsanpassning är inte et effektivt arbetssät. Bara för at det går at definiera en typ av gipp under en given kondition innebär det inte at det går at strikt försöka segla eſter den som mall. Det finns alltid friktion som gör at det oförutsedda inträffar. Om besätningen har tillräckligt stor gemensam grund at stå på och besätningsmedlemmarna kan varandras positioner, finns möjlighet till anpassning. Deta knyter tillbaka till föregående krönika om framgångsfaktorer för lagarbete. Förstår vi varandra och manövern kan vi också anpassa oss till och hantera oönskade situationer och problem.
Ökad säkerhet innebär oſta mer regler, krav och procedurer men allt för sällan balanseras diskussionen av perspektivet kompetens. Problemet är at det är svårt at kvantifiera kompetens. Det är mycket lätare at räkna hur många platser det finns i livfloten ombord. Livfloten skall inte ringaktas men själv lägger jag gärna min säkerhet i händerna på dem som är kompetenta at hantera det oförutsedda eller oönskade. Chansen är då större at inte behöva använda livfloten alls, och även vinna racet.
// Fredrik Forsman
search 18
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128 |
Page 129 |
Page 130 |
Page 131 |
Page 132 |
Page 133 |
Page 134 |
Page 135 |
Page 136 |
Page 137 |
Page 138 |
Page 139 |
Page 140