även för att oskadliggöra ilandflutna minor. Bores tjänst för den svenska marinen under första världskriget förde fartyget ända upp till Kattegatt. Där assisterade man 7 mars 1917 ångarna Ångermanälven och Nissan genom Halmstadsbukten. Sedan Ångermanälven tappat sin propeller fortsatte Bore sin assistans av Nissan. Snart satt såväl Bore som Nissan fast i isen. Nissans skrov pressades sönder av isen och fartygets besättning togs ombord på Bore. Man gjorde Bores bärgningspump klar för att länspumpa Nissan och började lossa fartygets last som delvis kastades i havet och delvis togs ombord på Bore. Nissan bogserades mot Halmstad men sjönk på grunt vatten där fartyget senare kunde bärgas. Även Bore själv kunde fastna i isen. Under isbrytning på den danska sidan av Öresund den 12 mars 1917 fastnade man i isen utanför Taarbæk. Först efter flera försök med sprängning av isen och med hjälp av stållinor fastsatta kring isblock och med ankarspel och vinschar kunde man ta sig ur isens grepp. Den främsta av Bores uppgifter blev emellertid att bogsera segelskutor mellan Klagshamns redd och Trelleborgs redd. Många segelskutor var ännu inte utrustade med hjälpmotor och utrymmet för segelskutor att kryssa sig fram mellan reven söder om Falsterbo och de tyska mineringarna i Östersjön var begränsat och kunde innebära stora risker för skutorna.


togs fartygets stormast bort. På akterdäck monterades även sjunkbombsställningar. På aktre delen av däckshuset placerades två 8 mm kulsprutor.


Bores främsta uppgifter som ”Hjälpkanonbåt 31” var att bevaka fartygstrafiken genom Öresund vid en ubåtsspärr i höjd med Viken strax söder om Höganäs samt patrullering av Sundet. Vid


fartyg genom att prejningsskott sköts från Bores 57 mm kanoner. Ur loggböckerna framgår att dessa i de flesta fall var lösa skott. Man höll även uppsikt över drivande minor som desarmerades, oftast genom beskjutning med kanonerna. Då krigsvintrarna var kalla blev även isbrytning i Sundet och assistans till fartyg genom isen en av Bores uppgifter.


Reservisbrytare


Sedan Bore 1941 avslutat sin militära tjänst och återlämnats till Malmö hamn sågs isbrytaren som omodern och rent av överflödig. Nu fanns det statsisbrytare som under isvintrar bröt isen i Öresund och i Malmö hamn bröts isen av bogserbåtar med dieselmotorer. Färjorna som trafikerade linjen Malmö- Köpenhamn hade nu så starka skrov och sådana maskinstyrkor att de endast mycket sällan behövde isbrytarassistans. Bore utannonserades för försäljning. Men isbrytaren fann ingen köpare och blev kvar i Malmö som reservisbrytare. Vintern 1963 blev den sista då Bore användes för isbrytning. 1972 lades fartyget lades upp vid kaj i Malmö och ett antal år av förfall tog sin början.


Filmstatist I Jan Troells film ”Ingenjör Andrées luftfärd” som hade premiär 1982 utgörs handlingen av polarforskaren Salomon Andrées och hans två


Med porträtt av kung Oscar II och hans gemål Sophia. Foto: Lars Erik Johansson


Segelskutorna samlades därför utanför Klagshamn där de kopplades efter Bore för bogsering till det fyrskepp som låg utanför Trelleborg. Dagen därpå bogserades skutor i andra riktningen. Vid några tillfällen hade Bore så många som 13 skutor på släp. Bore assisterade på detta sätt omkring 1700 segelskutor under första världskriget.


Då andra världskriget var under uppsegling erhöll Malmö hamndirektion den 25 augusti 1939 en hemligstämplad skrivelse från chefen för marinen innehållande förberedande besked om att ställa Bore till krigsmaktens förfogande. För Bores kommande militära


till- och ombyggnader liksom beväpning av fartyget. På fördäck monterades för om fockmasten en kanonplattform på vilken placerades två 57 mm kanoner. Idag finner man fastnitade på fördäcket två plattjärn som utgör resterna av kanonplattformens fastsättning. På akterdäck placerades en 40 mm luftvärnskanon. För att ge denna tillräckligt skottfält


uppgifter krävdes några


Spetsbergen mot Nordpolen under juli 1897. En expedition som tyvärr ledde till de tre forskarnas död på Svalbard. Upp till Spetsbergen transporterades expeditionen 1897 av kanonbåten Svensksund. Bore, som utseendemässigt liknade Svensksund, valdes att agera statist för Svensksund. Bore hade då under mer än 10 år låtits förfalla och även utsatts för såväl stölder av inventarier som vandalisering. Under 1981 ”sminkades” Bore för sin roll som statist och återfick bl. a. sin stormast som inför andra världskrigets tjänst som hjälpkanonbåt tagits bort och därefter inte återplacerats. Att sätta fartyget i sådant skick att det skulle kunna gå till en inspelningsplats vid Spetsbergen för egen maskin sågs som alltför kostbart. Istället valdes Hovs hallar vid Skånes nordvästra kust som inspelningsplats dit


bogseras. Även i de filmscener där fartyget skulle vara i rörelse bogserades det. Då önskade regissören se rök ur fartygets skorsten, något som löstes genom att man eldade i Bores panna med bildäck.


Räddning undan skrotdöden Den 29 juli 1983 utannonserades Bore som till salu i Sydsvenska Dagbladet. Av fem anbud som lämnades in kom ett från ett skrotningsföretag i Skåne. Ett annat anbud som blev Bores räddning kom från Swecox i Västerås. Företaget, som bedriver handel med stenkol, önskade skaffa sig ett koleldat fartyg. Då företagets ägare Knuth Borg först såg isbrytaren i sitt förfall liggande med slagsida vid kajen i Malmö upplevde han stor tvekan inför ett eventuellt köp av fartyget. Men sedan han sett ångmaskinen från Motala Verkstad med sina magnifika gjutna komponenter och dess hantverk genomförde han köpet av Bore. Den 28 november 1983 lämnade Bore Malmö bogserad av bogserbåten Dynan. Färden gick till Finnboda varv i Stockholm där en omfattande översyn av isbrytaren gjordes.


fartyget kunde forskarkollegors ballongfärd från ett antal tillfällen stoppades passerande


Page 1  |  Page 2  |  Page 3  |  Page 4  |  Page 5  |  Page 6  |  Page 7  |  Page 8  |  Page 9  |  Page 10  |  Page 11  |  Page 12  |  Page 13  |  Page 14  |  Page 15  |  Page 16  |  Page 17  |  Page 18  |  Page 19  |  Page 20  |  Page 21