danska huvudstaden för att se och höra operan Madame Sans-Géne men dessa missade sin föreställning. Issituationen


hade blivit sådan att man ankom Köpenhamn först kl. 0235 morgonen därpå. Under tiden hade oroliga telegram utväxlats mellan Malmö och Köpenhamn. Man hade ännu i minnet Bryderens resa över Sundet två år tidigare då isbrytaren hade fått kämpa med isen under 27 timmar.


En malmöbo


passagerarna med stort förtroende för Bores egenskaper som isbrytare hade för en medpassagerare nämnt att denna kraftiga isbrytare knappast skulle behöva fastna i isen och behöva backa för att ta ny ansats in i isen. Om så mot förmodan skulle inträffa skulle han bjuda på ett glas konjak varje gång detta inträffade. Överfarten blev nu sådan att de båda herrarna kom att dricka ganska många glas konjak. Dock inte så många som antalet backningar med ny ansats egentligen krävde. En kanske av tidningsreportern något överromantiserad berättelse.


Bore som isbrytare I Bores relativt sydliga farvatten var det inte isvinter varje år. Ur den enda bevarade skeppsdagboken för åren 1895-1923 samt marinens loggböcker för åren 1917-1919 finner man att Bore under dessa 29 år var i tjänst som isbrytare under endast 9 vintrar. Inte sällan var isbrytningen rutinmässig. Man lämnade kajplatsen på morgonen för att bryta isen i Malmös hamnar och i hamnens inseglingsränna från Öresund för att endast ett par timmar senare åter lägga till vid kajen. Då is samlats i Öresund utanför hamnen gick man även ut för att assistera fartyg som behövde hjälp att ta sig in till eller ut ur hamnen.


Men då det blir isvintrar på Öresund kan de vara ganska besvärliga för sjöfarten. De stora vattenmassor som beroende av vindförhållanden rör sig från Nordsjön till Östersjön, liksom i motsatt riktning, ger upphov till stark drift av isen på Öresund. Den 16 februari 1897 hade Bore i danska Dragør tagit ombord en dansk lots för att assistera ett fartyg i Öresund. Man fann emellertid inget fartyg i behov av assistans av lots. Däremot siktade man den danska ångaren Libau i sjunkande tillstånd sedan den pressats sönder av isen. Bore kunde ta ombord ångarens besättning strax innan den sjönk. Som erkännande av räddningsinsatsen tilldelades Bores besättning senare en belöning av representanter från det danska kungahuset. Under morgonen den 24 februari 1901 gick Bore ut på Öresund för att bryta loss ångfärjan Malmö som suttit fast i isen hela natten. Strax efter lunchtid var det åter tid att gå ut för att assistera ångfärjan Malmö som fastnat i rännan på sin eftermiddagstur mot Köpenhamn. Åter vid kaj fick man snart gå ut igen. Nu för att bogsera in den norska ångaren Ragnhild, lastad med järnvägsräls, till Malmö hamn.


bland


på Sundet


Bore som Hjälpkanonbåt 31 under andra världskriget. Bild: Tryggve Kastrup som tjänstgjorde som radioman ombord.


Hjälpkanonbåt under båda världskrigen Den 9 juni 1916 övertogs Bore av Kungliga Marinförvaltningen för att användas som hjälpkanonbåt under en del av det första världskriget. Bore utrustades med en 57 mm kanon. Fartygets militära uppgifter var patrullering i Öresund och bevakning av fartygstrafiken genom Sundet vid en ubåtsspärr i höjd med Klagshamn strax söder om Malmö. Bores personal användes


Bores besättning vintern 1931. Bild från Gull-Britt Stockenberg vars far Otto Svensson syns som 3:e man från vänster.


Page 1  |  Page 2  |  Page 3  |  Page 4  |  Page 5  |  Page 6  |  Page 7  |  Page 8  |  Page 9  |  Page 10  |  Page 11  |  Page 12  |  Page 13  |  Page 14  |  Page 15  |  Page 16  |  Page 17  |  Page 18  |  Page 19  |  Page 20  |  Page 21