Rod Davies
Coaches Corner Foto Chris Cameron Foto Chris Cameron
Har du en filosofi i dit arbete som coach och hur ser den i så fall ut? – Mit jobb som tränare är at se till at varje individ, lagdel och lag presterar sit ytersta. Det handlar väldigt sällan om at vara lärare eller at komma med pekpinnar. För at göra det bra måste man lära känna personerna och förstå på vilka sät man bäst påverkar och motiverar dem. På sät och vis är coachens viktigaste roll at vara amatörpsykolog. Naturligtvis har et coachuppdrag många faser och det beror mycket på hur länge man arbetar med et visst lag. I början lyssnar alla på vad man har at säga och insuper vartenda ord. Sen kommer en fas då man märker at seglarna börjar bli blasé och tycker at de hört allting förut. Men till slut kommer man förhoppningsvis till en mognare fas då man känner varandra väl och kommunikationen är rak och effektiv.
Vilken är den största utmaningen med at coacha segling jämfört med andra sporter? – Till skillnad från många andra idrotare, är seglare till stor utsträckning självlärda. Som ung seglare siter man oſta ensam i sin jolle och prövar sig fram. Jämför det med någon som kommer till sin första fotbollsträning där tränaren berätar allt i detalj; vilka tider man tränar, vilka regler som gäller, vem som spelar på vilken position, vilket mål man skall sparka in bollen i et c. Självträning leder till större självständighet. Det gör nog också at många seglare har svårare at ta emot råd och instruktioner. Så var det i alla fall för mig.
Vilket är dit bästa minne fån en coach som aktiv? – Det var första gången jag träffade Hans Fogh och fick tränarhjälp som verkligen passade mig. Vi skulle segla på SPA-regatan i Medemblik och hade med oss en ny Soling av et nyt fabrikat. Jag har oſta tyckt at det är krångligt at byta båt och snabbt hita farten. Hans gick in i projektet med sådan entusiasm och
search 62
fokus at vi seglare rycktes med och arbetade hårt, fokuserat och framgångsrikt med något som vi trodde skulle bli jobbigt. Han instruerade på et tydligt och rakt sät som jag aldrig hade varit med om tidigare. Det lyſte mig flera pinnhål som seglare. Jag fick med mig många lärdomar om coachande som jag använder mig av än idag, bland annat at vara tydlig eſtersom segling är en komplex sport. At vara flummig eller otydlig hjälper inte en seglare. Som coach skall man hellre säga mindre och vara tydlig än mer och vara otydlig.
Vad tar du upp första gången du träffar et nyt team eller en ny individ? – Det är viktigt at man lär känna individerna och hur de tänker och känner. När det gäller et lag är det viktigt at man förstår lagets kultur. Enligt min erfarenhet är det svårt at ändra på et lags kultur. Som coach får man istället fundera på vad i kulturen som är styrkor och svagheter och då koncentrera sig på at lyſta svagheterna. Jag har oſta set en motsätning när det kommer till kreativitet och struktur. Om man kommer in i et lag där det är högt i tak och man är öppen och söker nya lösningar på problem är det inte där som coachen behöver stöta. Troligen gör man istället mer nyta genom at försöka introducera rutiner, dokumentation och struktur. Är det omvänt och man har väldokumenterade rutiner, arbetssät och lösningar gör man troligen mest nyta genom at ifrågasäta rutinerna och bjuda in till diskussion. Man gör sällan nyta som lärare med pekpinnar. Det handlar om at frigöra individernas egna resurser.
Vad tar du upp på debriefen eſter en riktigt ruten dag på vatnet? – Det beror på hur ruten dagen har varit. Är det riktigt illa kan det vara bäst at bara släppa allt, försöka glömma och gå vidare. I de cuplag jag har arbetat med har vi tillåtit oss deta
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128