Vem ingår i beslutsordningen för respektive typ av beslut? Bestäm vem som ”äger” de små besluten och vem som tar de stora. En trimmer kan själv äga små beslut. Taktikern tar övergripande beslut om hur vi ska positionera oss o s v. Gör en enkel lista; Antingen per person – vem som är ansvarig för respektive beslut, eller en lista över potentiella beslut – vem som är ansvarig och vilka som bidrar till beslutet. Det finns bra exempel på båda varianterna.
3.3 Vad händer när vi inte lyckas ta beslut? Följden blir et passivt seglande eſter klungan, osämja ombord, missöden och kollisioner m m.
4 VÅRA EGNA VERKLIGA EXEMPEL PÅ BESLUTSFATTANDE
OCH BEHOV AV INDATA Vi talar inte här om vad som är rät eller fel. Vi försöker bara beskriva processen som tar oss fram till et så väl underbyggt beslut som möjligt.
4.1 Risktagning Vi har gjort en tveksam start och första kryss. Vi ger inte upp utan siktar högt och är beredda at öka riskaptiten lite grann. Som vanligt börjar styrbordsklungan rada upp sig på layline upp mot första märket. Alla stör alla och det går långsamt. Många som trodde at de höll upp märket måste göra et extra slag. Av erfarenhet vet vi at om vi kommer in för babord nära märket så kan det ge en bonus på 10-15 båtar eſtersom vi seglar längre i fri och ostörd vind. Större vinst ju större startfält. Även om vi måste ducka en eller två båtar är vinsten avsevärt större. Vi har gjort deta många gånger och fåt tätkontakt igen.
Vem fatar beslutet? – Sannolikt båtägaren och taktikern eller rorsman. Beslutet innehåller et visst måt av riskbedömning. Det finns alltid plats at komma in, men om man slår för nära en styrbordsbåt har man bevisbördan som kan vara svår även om man har gjort rät.
4.2 Ström och avtagande vind Vi seglar läns. Strömmen säter från höger till vänster, vinden är avtagande. Vilken kurs ska vi hålla? – Vid konstant vind ska man i normalfallet styra så långt till höger om länsmärket at båten ligger på layline över havsboten. I deta svåra fall, i avtagande vind, måste vi göra en högerbåge för annars riskerar vi at aldrig komma upp till länsmärket. Det brukar sluta med at många båtar måste kryssa tillbaka till märket.
Vilka indata behövs för at fata rät beslut? – Kunskap om strömmens riktning och styrka och eventuell förändring. Kunskap om vindens avtagande. Med denna kunskap och lite ”plan ahead” kan vi fata et vinnade beslut.
4.3 Slör Även om vi oſtast har kryss-länsbanor på bankappsegling behövs det inte mycket vred för at få en slörbog. När många båtar rundar ner i en klunga eller tät eſter varandra krävs et tidigt beslut. Ska vi hålla kurs rakt mot lämärket, hänga med lovartsgänget för at behålla fri vind eller göra en lägre båge?
Vilka indata behövs för at fata rät beslut? Tror vi på konstant vindstyrka och riktning? – Om vinden är avtagande bör vi gå lågt först
och högt i slutet, och med ökande vind gör vi tvärtom. Ligger vi vid rundningen i slutet av klungan kan man oſta vinna på en läbåge (som oſta blir en rak linje) då många båtar hetsar upp varandra till en rejäl lovartsbåge. Vinsten för läbågen kommer oſtast i slutet av bogen när lovartsbågen måste platlänsa i slutet. Raka linjen kan vara en vinnare om det går at positionera sig så at man hitar fri vind. Tänk på hur störzonen ser ut, kolla windexen.
4.4 Starten Startfältet är stort, det är fördel vid startfartyget, ingen klar strategi för första kryssen. Ska vi starta i topp vid fartyget eller i lä om huvudklungan? Vilka indata behöver vi för at fata rät beslut? – Hur många meter tappar vi om vi startar 50 m ner på linjen p g a at lovart har fördel? – Är strategin at vi ska hålla oss på vänstra eller högra delen av banan? Tror vi på vänsterkanten ska vi absolut inte starta vid fartyget. Tror vi på högerkanten måste vi kunna slå så fort som möjligt. – Hur stor är risken at lovartsklumpen av båtar pressas över linjen eller at de startar utan fart? Här riskerar vi en tjuvstart hur skickliga vi än är.
4.5 Kryss och permanentskiſt Vi är i början på andra kryssen, rak nordlig vind, periodiska skiſt +/- 15 grader. Vi ligger på styrbords halsar och håller hög kurs, läser på kompassen 330 grader (låg kurs är 300 grader). Nu märker vi at det lyſter yterligare 10 grader. Vad gör vi, hur tänker vi, vad baseras vårt beslut på, vem fatar beslutet? Skall vi slå eller ligga kvar? Deta något idealiserade fall har vi nog alla råkat ut för många gångar. Vad är det som händer? Är det en permanent vridning på gång, gradientskiſt eller något annat? I regel skall man bita i det sura äpplet, slå in i motvredet tills man kan slå igen och hålla upp märket.
Vilka indata behöver vi för at fata rät beslut? – Hur ser himlen ut? Stort cumulunimbus som tornar upp sig? – Vad händer med båtar i lovart? Lyſter det för alla båtar i lovart? – Vad säger väderleksprognosen? Är det en front eller någon annan storskalig förändring som kan förväntas? Ju tidigare information desto bätre. Bestäm också vem som är ansvarig för informationen.
4.6 Duck or eagle Taktik – avgörande och sista segling – ”duck or eagle”. Sista seglingen i et mästerskap kan vara helt avgörande för medaljstriden. Hur blir taktiken? Gör en grovplan beroende på situationen.
Vilka indata behöver vi för at fata rät beslut? – Vilka andra båtar i topp påverkar vår situation, hur kan deras taktik se ut? – Har vi ingen dålig placering och skall vi störa en konkurrent så at konkurrenten får en sämre placering? – Har vi en konkurrent utan dålig placering som tänker trycka ner oss? Vårt råd är i så fall: Anfall är bästa försvar!
Det är viktigt at torrsegla så många scenarier som möjligt om man vill komma väl förberedd till en kappsegling och i det momentet är det bara fantasin som säter gränser!
Text Odd Lindqvist & Magnus Olin
search 87
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128 |
Page 129 |
Page 130 |
Page 131 |
Page 132 |
Page 133 |
Page 134 |
Page 135 |
Page 136 |
Page 137 |
Page 138 |
Page 139 |
Page 140 |
Page 141 |
Page 142 |
Page 143 |
Page 144 |
Page 145 |
Page 146 |
Page 147 |
Page 148 |
Page 149 |
Page 150 |
Page 151 |
Page 152