När vi väl ligger på layline kan vi inte utnytja et vindskiſt längre; höjer vi står vi över märket, vrider det emot är vi på fel sida. Dessutom är det oſta störd vind från andra båtar. Det finns dock undantag, om än ovanligt, och det är i strömförhållanden. I t ex Öresund kan det löna sig at ligga på eller över layline om motströmmen där är svagare.
1.2.2 Stay out of trouble Det är viktigt at bestämma en värdering baserad på vår erfarenhet av at segla båten i aktuell vind och sjögång, bedöma konkurrenterna o s v. Hur stora risker är vi beredda at ta i start, rundning, segling på grunt vaten, otillåten båthantering, stagvändning nära konkurrent o s v? I deta ingår även sådant som val av segel. Vi styr vårt beteende genom at klassa oss som en som representerar ”stay out trouble” eller en som är beredd at riska och förlora. Men kom ihåg; big risk – big reward, small risk – small reward. Risknivån kan rimligen också variera under tävlingens gång. En lärdom eſter at ha seglat många mästerskap är at ”aldrig ge upp en segling när man ligger dåligt”. Det går alltid at gneta sig uppåt i fältet utan at chansa. Alla har en dålig segling och det är oſta den som kämpar bäst i sin sämsta segling som vinner totalt.
Bestäm er för en värdering som baseras på er erfarenhet hur mycket risk ni är beredda at ta i t ex start, rundning, segling på grunt vaten, otillåten båthantering, stagvändning nära konkurrent o s v.
och vi tvingas slå åt fel håll.
1.2.5 Skall vi någonsin chansa famför en styrbordsbåt? I den specifika norska risksituationen som lika gärna kunde handlat om en massa andra beslut ombord gäller at vi som besätning – måste ha bästa möjliga input av information. – vet vem som kopplar på vårt regelverk (mantrat) och tar besluten. – har bestämt beslutsordningen, d v s vem som ger vilken input till vem, och vem som tar delbeslut och det sista avgörande beslutet.
2 VAD BASERAS BESLUTEN PÅ?
2.1 Besätningens värderingar I den första artikel beskrev vi värdet av at lyſta fram besätningens värderingar. Här följer två konkreta exempel på värderingar som kommer at kunna stöta våra beslut.
Riskbenägenheten kan vara olika i början och slutet av en regata och olika i början eller slutet av en segling. Eſter varje dag bör man diskutera risknivån för fortsätningen. En permanent värdering kan vara at vi aldrig riskerar besätningens säkerhet och at vi aldrig riskerar en kollision med en annan båt. Vi kappseglar för at ha kul tillsammans och/eller vi vill hela tiden förbätra vår prestation och/eller vi ska minimera antalet misstag.
2.2 Besätningens samlade kunskap och fakta Har ni också märkt hur olika vi tänker ombord i en besätning? Vi har olika erfarenheter och referensramar. Modern segling skiljer sig som sagt mycket från äldre segling men vi ligger delvis kvar med en del gamla regler för hur vi ska tänka. Det blir garanterat jobbigt at reda ut dessa olikheter ute på banan. Om man skall göra en seriös satsning är vårt förslag at torrsegla en kappsegling och diskutera gemensamt hur man angriper olika
1.2.3 Vårt läge i förhållande till fältet Modern segling har blivit mer tight och kantåkandet och spliten från fältet har minskat. På distansseglingarna är deta delvis p g a av at vi vet var vi är i förhållande till rhumbline och at vi har valt et förhållningssät. Den gamla principen, at ligga mellan konkurrenterna och märket, är en riktlinje här. Om hela fältet är ute på ena kanten så är det givet at vi följer med för at inte splita med dem. Vill vi hålla vårt säkerhetstänk ligger vi kvar på den säkrare insidan av fältet. Vi kan inte vinna lika mycket men heller inte förlora stort vid en motvridning. Vid en medvridning kan de på ytersta kanten ha gåt för långt.
1.2.4 Skall vi satsa på at segla fit fån andra? Skall vi kunna segla enligt vår strategi (snabbaste vägen till nästa märke) och göra de stora vinsterna måste vi segla så frit från andra båtar som möjligt. Till exempel; ligger vi på hög bog för styrbords halsar och en babordsbåt korsar vinkar vi förbi barbordsbåten även om det innebär at vi måste falla en halv båtlängd. Är vi passiv slår barbordsbåten i lä
situationer. Exemplen i slutet av artikeln kan vara en bas men hita också på egna situationer. Ni kommer garanterat at lära er massor och framförallt blir besluten lätare at ta ute på banan.
2.3 All indata som vi kan samla 2.3.1 Mäta vindens variation Vi noterar grundförutsätning såsom kalluſts- eller varmluſtsmassa. Temperatur över land och över hav. Sedan mäter vi vindens rörelsemönster för de pendlande oscillerande skiſtena. Eventuella vrid får vi försöka förutsäga med hjälp av väderprognos och signaler på himlen, i luſten eller på andra sät. Med program som Expedition kan vi samla och bearbeta vind-och strömdata samt lägga in båtens prestanda vid olika segelval.
2.3.2 Båtens prestanda En mycket viktig faktor för framgång är at vi känner båtens prestanda, d v s båtens fart vid alla vindstyrkor och vindvinklar. Det ska också ge
search 85
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128 |
Page 129 |
Page 130 |
Page 131 |
Page 132 |
Page 133 |
Page 134 |
Page 135 |
Page 136 |
Page 137 |
Page 138 |
Page 139 |
Page 140 |
Page 141 |
Page 142 |
Page 143 |
Page 144 |
Page 145 |
Page 146 |
Page 147 |
Page 148 |
Page 149 |
Page 150 |
Page 151 |
Page 152