SVENSKA
SEGLARFÖRBUNDET
En ny milstolpe i seglingshistorien mejslas fam i augusti i Weymouth. Hur famgångsrika vi blir på OS, återstår at se. Säkert är dock at spelen blir en highlight för alla seglingsentusiaster.
2012 I SIFFROR Fredag den 27 juli invigs OS i
London. Spektaklet presenteras av 15 000 aktörer och kommer at följas av uppskatningsvis fyra miljarder titare världen över. Både ordföranden i den Internationella Olympiska Kommitén (IOC), Jacques Rogge, och Storbritanniens
drotning Elizabeth II, kommer at bevitna när den olympiska elden tänds. Den olympiska
stadion rymmer 80 000 besökare och yterligare 250 000 kommer at se ceremonin utanför i
anläggningen som kallas den olympiska parken. Foto London 2012
COUNTDOWN OS I LONDON
THE FINAL
Vilken seriös kappseglare har inte någon gång i sit liv drömt om at delta på OS? För elitseglarna är OS det ultimata målet. Få andra tävlingar är så svår at få deltagarbiljeten till. I alla fall om man är svensk. För utagningsreglerna till OS skiljer sig från land till land. Är det någon som undrat varför USA alltid har det största laget på OS? Enligt det så kallade amerikanska ”Stevens Act” har – något förenklat – alla idrotare i USA rät at delta på OS så länge de är bäst i sin gren i landet och klarat grenens OS-kvalgräns. I Sverige krävs betydligt mer. Här avgör Sveriges Olympiska Kommité (i samarbete med SSF) vem som får representera oss i segling. At vara bäst räcker inte. Idrotaren ska även ligga i topp internationellt set. Det ligger också helt i linje med idrotarnas önskemål, menar SSF:s förbundskapten Magnus Grävare, då ingen vill delta på de olympiska spelen om man inte är konkurrenskraſtig. I segling får dessutom bara en seglare åka oavset om det finns flera i en klass som klarar grenens och SOK:s kvalgränser.
Segling gjorde sin OS-debut i Paris 1900. På startlinjen fanns främst franska båtar i olika ton- klasser från 0,5-20 ton. Förutom OS 1904 i St. Louis har segling varit med sedan dess. Dåtidens olympiska spel har få likheter med dagens professionalisering inom seglingen. Et exempel är 1920 i Antwerpen. 16 klasser blev inbjudna, varav 12 R-klasser. Det fanns så få anmälda at bara en enda båt av 24 blev utan medalj. På grund av hårt väder sköt man dessutom upp de avslutande seglingarna i 12-fotsklassen till två månader eſter OS. Sverige tog flera guldmedaljer i kölbåtsklasserna under de här första decennierna, men har bara
lyckats ta guld i en jolleklass en enda gång. Det var Sven Torell i 12-fotsklassen 1928. Första gången kvinnor fick en renodlad tjejklass var på OS 1988 då Sverige tog silver med Marit Söderström och Birgita Bengtsson i 470. I år har Sverige sin största andel kvinnliga deltagare i segling på OS någonsin. Alla sex utagna (Laser Radial, Matchracing och 470) gör sin OS-debut. Till OS 2016 i Rio de Janeiro finns fler platser för kvinnor än tidigare: med åta herrar och sju damer är könsfördelningen nästan jämn.
För värdnationen blir OS et prestigeprojekt utan dess like. Det är också en av anledningarna till varför Storbritannien har tiodubblat sin satsning på segling de senaste 15 åren och idag har den största satsningen med flest seglare, mest personal och det största programmet med en uppskatad finansiering på 150 miljoner kronor, delvis finansierat av de statliga loterierna men även av sponsringen.
Storbritannien är nummer et bland seglingsnationerna, åtminstone mät på antalet medaljer på senaste VM i Perth. Men det finns fler faktorer än den förbätrade ekonomin som bidragit till Storbritanniens höga status inom seglingsvärlden. Finansieringen kom med prestationen. De medaljer briterna tog på OS i Atlanta hjälpte till at göda den nya generationen, en ovanligt bra årskull med talanger som Ben Ainslie, Iain Percy och Paul Goodison. Till de stora seglingsnationerna hör också Australien. Även om Storbritannien skördar flest medaljer, är det Australien som har de tydligaste guldkandidaterna. Idag leder Australien tydligt i Laser med Tom Slingsby, i 49er med Nathan Outeridge/Iain Jensen och i 470 herr med Mathew Belcher/Malcolm Page.
Text: Elke Cronenberg
search 58
Page 1 |
Page 2 |
Page 3 |
Page 4 |
Page 5 |
Page 6 |
Page 7 |
Page 8 |
Page 9 |
Page 10 |
Page 11 |
Page 12 |
Page 13 |
Page 14 |
Page 15 |
Page 16 |
Page 17 |
Page 18 |
Page 19 |
Page 20 |
Page 21 |
Page 22 |
Page 23 |
Page 24 |
Page 25 |
Page 26 |
Page 27 |
Page 28 |
Page 29 |
Page 30 |
Page 31 |
Page 32 |
Page 33 |
Page 34 |
Page 35 |
Page 36 |
Page 37 |
Page 38 |
Page 39 |
Page 40 |
Page 41 |
Page 42 |
Page 43 |
Page 44 |
Page 45 |
Page 46 |
Page 47 |
Page 48 |
Page 49 |
Page 50 |
Page 51 |
Page 52 |
Page 53 |
Page 54 |
Page 55 |
Page 56 |
Page 57 |
Page 58 |
Page 59 |
Page 60 |
Page 61 |
Page 62 |
Page 63 |
Page 64 |
Page 65 |
Page 66 |
Page 67 |
Page 68 |
Page 69 |
Page 70 |
Page 71 |
Page 72 |
Page 73 |
Page 74 |
Page 75 |
Page 76 |
Page 77 |
Page 78 |
Page 79 |
Page 80 |
Page 81 |
Page 82 |
Page 83 |
Page 84 |
Page 85 |
Page 86 |
Page 87 |
Page 88 |
Page 89 |
Page 90 |
Page 91 |
Page 92 |
Page 93 |
Page 94 |
Page 95 |
Page 96 |
Page 97 |
Page 98 |
Page 99 |
Page 100 |
Page 101 |
Page 102 |
Page 103 |
Page 104 |
Page 105 |
Page 106 |
Page 107 |
Page 108 |
Page 109 |
Page 110 |
Page 111 |
Page 112 |
Page 113 |
Page 114 |
Page 115 |
Page 116 |
Page 117 |
Page 118 |
Page 119 |
Page 120 |
Page 121 |
Page 122 |
Page 123 |
Page 124 |
Page 125 |
Page 126 |
Page 127 |
Page 128 |
Page 129 |
Page 130 |
Page 131 |
Page 132 |
Page 133 |
Page 134 |
Page 135 |
Page 136 |
Page 137 |
Page 138 |
Page 139 |
Page 140 |
Page 141 |
Page 142 |
Page 143 |
Page 144 |
Page 145 |
Page 146 |
Page 147 |
Page 148 |
Page 149 |
Page 150 |
Page 151 |
Page 152